När det sunda livet blir till en hälsohets

 

”Att leva hälsosamt enligt vad vetenskapen visat är egentligen att hitta goda enkla vanor i vardagen.”

 

Nytt år betyder nya drömmar och nya mål för många. En sund livsstil är ofta en stor del av detta. Många har fått med sig att vi med kloka livsstilsval kan öka chanserna till både psykiskt och fysiskt välmående och på sikt minska risken för en rad olika välfärdssjukdomar. Genom kloka val kan man få mer energi och ett bättre välmående, motverka att kroppen åldras i förtid och på så sätt öka chanserna att kunna få leva aktivt långt upp i åren. I takt med att kunskapen och intresset har ökat har också en fokusering som inte alltid är så sund och hälsosam fått en allt större plats. Något som faktiskt kan leda till ohälsa både här och nu, och långsiktigt. Därför är det viktigt att hitta en balans där en sund livsstil innebär ett balanserat förhållningssätt till sin egen kropp och hälsa, vilket är en del av livet och som består av så mycket mer som är både fint och vackert. Framför allt gemenskap med andra människor och inte bara fokus på sig själv.

  

”Man bör fråga sig själv vilka värderingar man har och hur man vill använda sitt liv och vad man vill fylla det med. Förhoppningsvis är det saker som berikar kropp och själ på många olika sätt och som även andra kan ta del av.”

  

I en tid när hälsa blivit ”big business” och status är det lätt att ryckas med. I sociala medier, där man kan följa många andra och deras hälsosatsning, kan man bli inspirerad att vilja göra förändringar och ibland väldigt bra sådana. Men jag slås också ofta av att det bakom många bilder kan finnas en osund fixering runt sig själv och sin egen hälsa. Det innebär att mycket som läggs fram som hälsosamt inte alltid är det. Vi påverkas alla av vad vi ser och speciellt unga människor är extra påverkbara. Därför ligger det ett stort ansvar i de signaler man skickar ut. För många, unga som äldre, är vardagen ofta inrutad och det gäller att hitta en fin balans mellan behov av egen tid och fokus på sig själv och andra åtaganden. Stressrelaterade sjukdomar har ökat påtagligt och psykisk ohälsa är något vi ofta hör talas om. Både kroppsligt och mentalt välmående står därför högt på listan över det man vill uppnå så att man kan leva det liv man önskar fullt ut. Att leva hälsosamt handlar om att gradvis bygga en livsstil som bidrar till välmående. Små positiva vanor som blir en naturlig del av vardagslivet och som ger mersmak så att man mår bra och får energi till allt annat som livet består av. Alltför ofta har dock det som skall vara en inspiration till sunda vanor i stället ett fokus på olika kurer, dieter, metoder, trender och inte minst produkter som kräver både energi, tid, pengar och framför allt ökar risken för en osund självupptagenhet. Att leva sunt blir till en typ av prestation som i stället bidrar till att skapa stress och ångest. Risken är att det i slutänden också påverkar ens omgivning och relationer negativt.

 

”Trenden med att friska människor regelbundet lägger tid på att mäta och följa olika kroppsliga funktioner tycker jag ger anledning till att känna oro. Om man vill mäta sin träning för att se en personlig utveckling så kan det vara en positiv inspiration för någon. Men andra typer av mätningar, tänker jag, kan öka risken för hälsoångest och inte minst en osund självupptagenhet. Här har vi alla ett stort ansvar och speciellt för den yngre generationen där psykisk ohälsa ökar.”

  

Beteende som kan bidra till stress, oro och ångest och som är värt att se upp med: 

  • Träning – Att träning är sunt har de flesta fått med sig och många jobbar på att hitta en rutin för regelbunden träning som passar in i vardagen samt att uppmuntra till vardagsaktiviteter. Men när träning blir en fixering är det inte sunt och överträning kan orsaka skadlig inflammation. Exempelvis är det inget heroiskt över att träna när man har en infektion eller är skadad. Att tvinga sig igenom ett träningspass när man har en skada har inget med hälsa eller målmedvetenhet att göra. Alltför många har fått betala priset av att skador i stället blir långdragna och till och med permanenta. Att använda sig av speciella kosttillskott för att höja sin träningsprestation är något jag personligen inte tycker är bra. Deras biverkningar eller hur de påverkar andra ämnen i kroppen är något man inte har kunskap om och kontroll över.

     

  • Mat – Någon sa att ”mat är vår nya religion”. Det ligger mycket i det tycker jag. Alltför många märkliga dieter och trender får stor uppmärksamhet. Tänk också på hur mycket engagemang, tid och pengar som används i onödan på dessa. När man börjar att utesluta stora grupper, blir rigid runt mat, inte kan äta sådant som anses ”osunt” vid speciella tillfällen och får dåligt samvete när man äter viss mat bör man stanna upp och tänka till. Lever man med barn bör man också tänka på att det egna förhållningssättet till mat kommer med stor sannolikhet att avspeglas på barnen och påverka dem framöver. En sund matkultur är något som skall bidra med glädje och vara en tillgång i livet.

  • Mätning av olika funktioner – Idag kan man själv mäta många av kroppens olika funktioner. Att man exempelvis vill mäta sin träning och se om man blivit snabbare kan för några ge ökad motivation till att faktiskt få till sina träningspass. Och för någon annan kan en stegräknare bidra till att man ser ett mönster där man borde röra sig mer. Däremot att friska personer mäter exempelvis blodtryck, blodsocker och nu sömnkvalitet är jag mer tveksam till och tycker man skall vara väldigt observant inför. En anledning är att om man ständigt tänker på sin hälsa blir det ett osunt förhållningssätt och väldigt egocentriskt samt ökar risken för hälsoångest. Dessutom kan det ske mätfel och man kan tolka resultat felaktigt utan bakomliggande kunskap. Om man har som mål att skapa en sund livsstil och exempelvis planerar in en god sömnrutin men får som resultat på mätningen av sömnen att man har en icke optimal djupsömn är risken att detta i stället blir ett orosmoment och leder till mer stress. Detta kan i sin tur påverka just sömnen negativt i värsta fall.

 

Mitt råd:
Att bygga en sund hälsosam livsstil är något som ska bidra positivt till vardagen och skapa välmående och gemenskap med andra människor. Om du funderar på nya trender eller metoder bör du ställa dig frågan om hur detta kommer påverka ditt liv på sikt och om det är värt det. När det gäller mätning av kroppsliga funktioner är min personliga uppfattning att friska människor inte bör göra det såvida det inte handlar om att mäta fysisk aktivitet i ett motivationssyfte. 

Kom ihåg att en sund livsstil är långsiktig och ger utrymme för speciella stunder och tillfällen

 
 
 
Föregående
Föregående

Behöver jag tillskott av vitamin D?

Nästa
Nästa

Gröna bladgrönsaker dagligen gav 11 år yngre hjärna